Gjort
Igår var jag ensam hemma. tänkte filma lite till vår nya film, men det verkade inte bli av. Så jag spenderade typ hela dagen framför datorn och bara degade. Nella, Ragnar, Fredrik, Rickard och Erika var hemma hos Smulan, hon fyllde år. Så eftersom man satt ensam hemma och inte hade något att göra så är det nog ganska självklart vad jag tyckte och tänkte då. Men, på kvällen tänkte jag börja se på en film, då ringer Nella och vill att jag ska komma. Jag drar dit på momangen. Väl framme så träffar jag Smulan och Nella. Vi sitter i Nellas rum ett tag, dom tar en massa bilder med min mobil.
Sedan går vi och äter mackor, Smulan börjar skratta hysteriskt, jag förstår inte varför. Jag förstår det fortfarande inte. Nella ber mig sedan gå hem och hämta den filmen vi gjorde i 8:an, jag hämtar den. Vi ser på filmen men precis innan slutet får Nellas mamma utbrott och kastar ut oss från rummet. Jag får gå hem, Smulan väntar på att sin mamma ska komma med bilen. så jag satt utanför Nellas fönster ett tag och muttrade, men sen gick jag.,
När jag kom hem åt jag nattmacka och skulle precis börja se på filmen, då kommer Nella och knackar på mitt fönster. Hon ber mig komma ut. Vi går på en promenad och pratar om lite allt möjligt. Nella hade visst stuckit hemifrån och hennes mamma hade sagt: Hädanefter ska du komma hem 20:00 på vardagar och 22:00 på helger. No fucking way att det skulle fungera i längden.
Innan Nella går hem såp vill jag säga det, jag fick det då ur mig: "Jag älskar dig, men om det är som vän eller inte, det är upp till dig".
Fyfan vad skönt det var att få det ur mig. Frågan är hur det blir nu. Det som oroar mig är att hon vill nobba mig men inte riktigt vågar, samma sak hände när Rickard var kär i henne. Så lite snälla och skämtsamma ord skulle nog kunna hjälpa till, jag vill ju inte att hon ska hålla på att oroa sig för något hon inte borde vara oroad för.
nåja, får väl se hur det blir med det. Fast som det är nu...Tja, jag vill bara bli av med skiten. det var som att säga: Nobba mig, så att jag kan gå vidare. snälla. gör det bara.
Sedan går vi och äter mackor, Smulan börjar skratta hysteriskt, jag förstår inte varför. Jag förstår det fortfarande inte. Nella ber mig sedan gå hem och hämta den filmen vi gjorde i 8:an, jag hämtar den. Vi ser på filmen men precis innan slutet får Nellas mamma utbrott och kastar ut oss från rummet. Jag får gå hem, Smulan väntar på att sin mamma ska komma med bilen. så jag satt utanför Nellas fönster ett tag och muttrade, men sen gick jag.,
När jag kom hem åt jag nattmacka och skulle precis börja se på filmen, då kommer Nella och knackar på mitt fönster. Hon ber mig komma ut. Vi går på en promenad och pratar om lite allt möjligt. Nella hade visst stuckit hemifrån och hennes mamma hade sagt: Hädanefter ska du komma hem 20:00 på vardagar och 22:00 på helger. No fucking way att det skulle fungera i längden.
Innan Nella går hem såp vill jag säga det, jag fick det då ur mig: "Jag älskar dig, men om det är som vän eller inte, det är upp till dig".
Fyfan vad skönt det var att få det ur mig. Frågan är hur det blir nu. Det som oroar mig är att hon vill nobba mig men inte riktigt vågar, samma sak hände när Rickard var kär i henne. Så lite snälla och skämtsamma ord skulle nog kunna hjälpa till, jag vill ju inte att hon ska hålla på att oroa sig för något hon inte borde vara oroad för.
nåja, får väl se hur det blir med det. Fast som det är nu...Tja, jag vill bara bli av med skiten. det var som att säga: Nobba mig, så att jag kan gå vidare. snälla. gör det bara.
Kommentarer
Trackback