Tivolirock
Det börjar bra, Joseph Pollack som är huvudkaraktären åker med sin mamma och sin syster till Kristianstad från Malmö. Han lyssnar på "Dub side of the moon" på sin syster ipod, de delar hörlurarna. Eftersom dem vat i Hässleholm utbröt Joseph plötsligt i ett glädjerop där han sa "Det här är massa bra!".
Sedan hoppade de av i Kristianstad för att gå mot stora torg. Joseph Pollacks kusin Jolina skulle sjunga på Kristianstad superstar. Innan det åker han "Batman" och "tekopparna" med sin kusin Benjamin. Detta ger konsekvenser man inte kan ana i forsättningen av historien. Joseph ser sedan sin kusin sjunga och dunstar sedan mot tivolirock. Där han träffar Osse, en bikaraktär av hög betydelse. Osse bjuder Joseph på jack daniel's och Joseph öppnar sin första sofiero guld och häller i sig av jungfruölen.
Ölen blir uppdrucken snabbt och Joseph lär sedan känna ett par 21-åringar som vägrar tro att Joseph är född året 1990. Joseph kirrar sedan en öl till Osse, och lär ut en del snyltningstrick till sin nya lärjunge. Joseph träffar Philip Påhlsson och bjuder på öl. Joseph träffar Klara och tar henne spontant - men skämtsamt på bröstet bara för att se reaktion från henne. Hon blir smått chockerad men ger ett intryck av kåthet mot Joseph resten av dagen.
Sedan ser Joseph plötsligt att sugarplum fairy spelar, denna delen av boken blir lite plågsam att läsa. Och det är här författaren har gjort sina första misstag. Publiken är nämligen jättetråkig och Joseph går besviket därifrån. Att en stor del av boken kretsar kring detta gör inte saken bättre. Joseph träffar Therese och Viktor Malm. The sounds spelar och Joseph börjar må illa som fan och spyr. Detta på grund av att han inte har ätit något under dagen, han drack whiskey till ölen och han åkte snurriga nöjesattraktioner precis innan. Men han blir omhändertagen av Victor Wrona och hans flickvän Felicia. Detta är bokens stora del som handlar om lojalitet och stöttande av andra människor som författaren så väl visar på ett sätt. Att alla människor har ont och gott i sig etcetera.
Men de går sedan vidare mot tivolirock och Joseph mår bättre efter att han druckit vatten och fått sitta ner en stund. Han går sedan iväg för att festa igen. Han möter Klara igen och lånar ut sin hatt. Folk skriver i bortaboken. Joseph träffar Fredrik Hansson från Josephs gamla paralellsklass. De diskuterar saker.
Han träffar sedan en gammal klasskompis från Everöd vid namn Ola. Han var inte alls lika bonnig och tråkig som han var då. Tur är väl det. Joseph träffar sedan två främmande människor, en som kallade sig för himler och en otroligt vacker tjej som hette något i stil med Tina. De umgås med dessa människor tills de går ifrån honom när Joseph träffar... ingen annan än Philip Andersson! Men det var dags, känns det som.
Joseph och Philip diskuterar olika saker och möter sedan på Klara med väninna igen. Philip går och joseph följer med klara och hennes väninna till nån konsert. Joseph orkar inte riktigt det och dunstar mot gräset. Där träffar han Jennifer och några främlingar.
Sedan går Joseph mot stan och träffar Julia. De går vidare mot någon restaurang och träffar John och söta Ellen. John säger "det är cool" hela tiden. Sedan bråkar John med Jesper och mitt i allting lämnar Joseph allt för att gå till resecentrum och ta busse till Sibbhult.
Historien gör precis tvärtemot vad man vill. Man vill veta vad som skulle hänt om Joseph stannat kvar med Julia, Ellen, John och Jesper på stan och alternativt varit med John i hans lägenhet framtill att första tåget på morgonen gick. Historien hade haft en mer otrygg och spännande slutperiod då.
Men icke, Joseph hoppar på Sibbhultsbussen, oroar sig för saker och träffar ett par folk han känner igen från Siesta. Han går sedan till Sibbhult och somnar.
Sedan hoppade de av i Kristianstad för att gå mot stora torg. Joseph Pollacks kusin Jolina skulle sjunga på Kristianstad superstar. Innan det åker han "Batman" och "tekopparna" med sin kusin Benjamin. Detta ger konsekvenser man inte kan ana i forsättningen av historien. Joseph ser sedan sin kusin sjunga och dunstar sedan mot tivolirock. Där han träffar Osse, en bikaraktär av hög betydelse. Osse bjuder Joseph på jack daniel's och Joseph öppnar sin första sofiero guld och häller i sig av jungfruölen.
Ölen blir uppdrucken snabbt och Joseph lär sedan känna ett par 21-åringar som vägrar tro att Joseph är född året 1990. Joseph kirrar sedan en öl till Osse, och lär ut en del snyltningstrick till sin nya lärjunge. Joseph träffar Philip Påhlsson och bjuder på öl. Joseph träffar Klara och tar henne spontant - men skämtsamt på bröstet bara för att se reaktion från henne. Hon blir smått chockerad men ger ett intryck av kåthet mot Joseph resten av dagen.
Sedan ser Joseph plötsligt att sugarplum fairy spelar, denna delen av boken blir lite plågsam att läsa. Och det är här författaren har gjort sina första misstag. Publiken är nämligen jättetråkig och Joseph går besviket därifrån. Att en stor del av boken kretsar kring detta gör inte saken bättre. Joseph träffar Therese och Viktor Malm. The sounds spelar och Joseph börjar må illa som fan och spyr. Detta på grund av att han inte har ätit något under dagen, han drack whiskey till ölen och han åkte snurriga nöjesattraktioner precis innan. Men han blir omhändertagen av Victor Wrona och hans flickvän Felicia. Detta är bokens stora del som handlar om lojalitet och stöttande av andra människor som författaren så väl visar på ett sätt. Att alla människor har ont och gott i sig etcetera.
Men de går sedan vidare mot tivolirock och Joseph mår bättre efter att han druckit vatten och fått sitta ner en stund. Han går sedan iväg för att festa igen. Han möter Klara igen och lånar ut sin hatt. Folk skriver i bortaboken. Joseph träffar Fredrik Hansson från Josephs gamla paralellsklass. De diskuterar saker.
Han träffar sedan en gammal klasskompis från Everöd vid namn Ola. Han var inte alls lika bonnig och tråkig som han var då. Tur är väl det. Joseph träffar sedan två främmande människor, en som kallade sig för himler och en otroligt vacker tjej som hette något i stil med Tina. De umgås med dessa människor tills de går ifrån honom när Joseph träffar... ingen annan än Philip Andersson! Men det var dags, känns det som.
Joseph och Philip diskuterar olika saker och möter sedan på Klara med väninna igen. Philip går och joseph följer med klara och hennes väninna till nån konsert. Joseph orkar inte riktigt det och dunstar mot gräset. Där träffar han Jennifer och några främlingar.
Sedan går Joseph mot stan och träffar Julia. De går vidare mot någon restaurang och träffar John och söta Ellen. John säger "det är cool" hela tiden. Sedan bråkar John med Jesper och mitt i allting lämnar Joseph allt för att gå till resecentrum och ta busse till Sibbhult.
Historien gör precis tvärtemot vad man vill. Man vill veta vad som skulle hänt om Joseph stannat kvar med Julia, Ellen, John och Jesper på stan och alternativt varit med John i hans lägenhet framtill att första tåget på morgonen gick. Historien hade haft en mer otrygg och spännande slutperiod då.
Men icke, Joseph hoppar på Sibbhultsbussen, oroar sig för saker och träffar ett par folk han känner igen från Siesta. Han går sedan till Sibbhult och somnar.
Kommentarer
Trackback